The research on Ingmar Bergman is comprehensive, however, there is one aspect of his artistry that has been regrettably neglected ? his use of music. Music always played a huge part in Bergman?s life, and it was also a great source of inspiration. The music was a structural component in the creating process and he often referred to his films as pieces of music and his actors as musical instruments.

The study is aimed at investigating the images of God, or how God is percepted, that is beingpresented in the artistic work of Ingmar Bergman, and how they differ from each other. The filmsthat are being analysed in this study is The seventh seal (1957), The Magician (1958), Through aglass darkly (1961), Winter light (1963), The Silence (1963), Persona (1965) and Cries andwhispers (1973).To examine the images of God that are being presented throughout the scope of the study Iam mainly using common cinematic theories that are presented in James Monacos How to read afilm (2000) and Louis Giannettis Understanding film(1993) which basically are structuralistapproaches to discussing film as a language and interpretation.I am studying each movie as it is presented to us, the viewers, and only speaking of the film.I am also looking into Ingmar Bergmans personal life, not to examine if he was a Christian believer,but for clues to interpret themes, characters and the event taking place in each of the films. Thestudy is investigating the series of films as a connected unity, a connected unity that explores therelationship of God and mankind as it is presented in the films.The result of the study is that the image of God presented in the films of Ingmar Bergman isa God that moves from the transcendent sphere to the immanent sphere, a God, or ?the Holy? thatover the years transforms into something materialistic. This new God, or holiness, is something thatexists in the interpersonal relations of mankind in the latter work of Ingmar Bergman..

I Ingmar Bergmans filmer förekommer det ofta olika typer av konstnärer eller dess "likar", enligt Bergman (i form av t ex gycklare). Dessa rollfigurer belyser inte enbart konstnärliga spörsmål utan deras främsta uppgift är kanske att fungera som en slags "ställföreträdare" - eller en symbol för människan - eftersom just konstnärerna i hög omfattning tangerar mer djupa allmänmänskliga frågor i Bergmans filmer. Exempel på detta är kanske i första hand då konstnärerna frågar sig vad sanning är för någonting, samt hur detta sedan berör en metafysisk verklighet där Bergmans hela existentiella problematik verkade kretsa kring frågan om man överhuvudtaget kan vara sann; samtidigt som han då också verkar konstatera att en "riktig" verklighet inte verkade vara möjlig att inringa.Meningen med denna uppsats är att titta på vilken och vilka bilder Ingmar Bergman ger av konstnärerna i sina spelfilmer (fram till Fanny och Alexander), vilket då också berättar något om Bergmans egna existentiella problematik och hur den utvecklades under hans liv och skapande..

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie med hjälp av jungiansk psykologi som fokuserar på Ingmar Bergmans film Fanny & Alexander. Syftet är att studera biskopens skugga. Filmen handlar om familjen Ekdahl som domineras av en rik och begåvad änka, Helena, samt hennes tre söner. Sonen Oscar dör och hans fru Emelie gifter sig med biskopen. Hennes barn Fanny och Alexander följer med henne in i äktenskapet med biskopen.

Projektiv identifikation är enligt den psykoanalytiska teorin grundläggande vid mellanmänskliga relationer. Samtidigt som begreppets betydelse och användningsområde är omdiskuterade finns förvånansvärt få empiriska forskningsresultat. Denna teoretiska, explorativa och kvalitativa studie utgår ifrån Ingmar Bergmans manus Scener ur ett äktenskap för att utforska begreppets användbarhet på en parrelation. Texten analyseras med tematisk analys och diskuteras utifrån hur projektiv identifikation kan förstås genom karaktärerna Johans och Mariannes relation. I texten illustreras en process som mynnar ut i ett återtagande av projektioner via tre olika tillstånd av inre relaterande: rigitt, rollbytande och rörligt.

Radioteatern har utgjort en stor del av Ingmar Bergmans skapande under hela hans mer än 60-åriga karriär. Han har sedan tidigt arbetat parallellt med teater, film och radioteater och hans plan var även att avsluta hela sin verksamhet i detta medium.Bergmans radioteaterarbete har utgjort ett alldels eget skapande med egna regler, förutsättningar och möjligheter. Det täcks inte in av film- eller teaterforskningen utan står på egna ben. Om detta vittnar bland annat det faktum att Bergman i radio arbetar med helt andra dramer och dramatiker än han gör på teaterscenen. Det som lämpar sig för det ena mediet lämpar sig kanske inte alls för det andra och när han arbetar med dramer av t.ex.

Within the field of cinema studies, the question of visual representation is a fundamental pillar. An immense volume of theoretical work has been written on the subject, with various academic approaches such as feministic, postcolonial and gay/lesbian. Yet there is a large social group that seems to have been overlooked within the representational discourse: the elderly. This group of people appears to be a blind spot on the multicultural retina, too often neglected within the area of cultural studies. But as the baby boomer generation, who has always redefined the different stages of life (youth, adulthood, middle age), is entering old age, things are slowly changing.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en årskurs 7 ?gör genus? då de fårläsa och diskutera den skönlitterära texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) där huvudkaraktärenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda på hur eleverna enskilt i samband med läsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlägga vilka argument eleverna använde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under läsningen av texten. Undersökningen är kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frånlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde härledas till sju kategorier.

The title of the final thesis is Filmic landscapes ? film as representation, tool and practice in landscape architecture. The aim of the final thesis is to investigate how film as a medium can be used to describe, interpret and manipulate the understanding of a place and its design. What kind of aspects of landscape architecture can film as a medium in a design-process emphasize or create? How can filming, as a self-standing act, contribute to the understanding of the landscape and a landscape-related design-process? The thesis is divided into two parts, one theoretical part that consists of an essay, and one practical part that consists of a 11minute long filmic reflection of the ?Glass-houses?in Kosta, Sweden, created by the Swedish designer and architect Bruno Mathsson.

Syftet med denna uppsats är att undersöka de litterära, narratologiska elementen i ett verk som bygger på faktiska händelser och jämföra det med de faktiska element som kan återfinnas i ett skönlitterärt verk. För att svara på detta tar jag hjälp av tre underfrågor:? Vilka narratologiska grepp används? Här tar jag att ta upp och diskutera språket, författaren/berättaren och dennes roll samt hur berättandet framförs.? Hur används litterära stilbegrepp? Här undersöker jag förekomsten av stilbegrepp som till exempel metaforer och ironi och på vilket sätt de används.? Hur ser förhållandet till fakta ut? Här tar jag upp hur man i de båda böckerna förhåller sig till just fakta för att antingen auktorisera sin forskningsresa eller för att skapa en illusion av fakticitet..

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Mårten RamnäsExaminator: Ingmar Söhrman.

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Sigrid DentlerExaminator: Ingmar Söhrman.

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Ingmar SöhrmanExaminator: Iah Hansén.

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200VT 2011Handledare: Ingmar SöhrmanExaminator: Sigrid Dentler.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie.Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen.